Kyokushins historia
Grundaren av Kyokushin karate, Sosai Masutasu Oyama, föddes
1923 i Korea. Han började sin träning av kampsporter genom
att träna kempo vid nio års ålder. Vid femton års ålder
flyttade han till Japan där han kom i kontakt med karate.
Han tränade både Shotokan och Goju-ryu och redan som
artonåring erhöll han Nidan (andra gradens svartvälte).
Efter andra världskriget isolerade han sig på berget
Minobu under det att han tränade hårt. Han deltog sedan i
"All Japan Championship Tournament" och vann överlägset.
Efter denna händelse beslöt han att ägna hela sitt liv
åt karate.Ännu en gång isolerade han sig, denna gång på berget Kiyozumi där han stannade i 18 månader. Allteftersom månaderna gick blev han både fysiskt och psykiskt starkare. Många timmar ägnades åt meditation och det var då han lade grunden till sin egen stil, Kyokushinkai.
Han återvände från berget 1949 och påbörjade arbetet med att sprida Kyokushin. 1954 öppnades den första dojon och tio årsenare, 1964, öppnades Honbu dojo i Tokyo. Samma år grundades International Karate Organization (I.K.O) som är det världsförbund som styr utvecklingen av Kyokushin karate. Honbu dojo fungerar ännu idag som högkvarter för Kyokushinkai. På 60-talet introducerades Kyokushin i Sverige av Attila Mészáros som startade Göteborgs Karate Kai. Sosai Masutatsu Oyama arbetade hela sitt liv med att utveckla och sprida karate och när han avled i april 1994 efterlämnade han en av världens största och kraftfullaste karatestilar.
"Kyoku" betyder ytterst, "shin" betyder sanning eller verklighet
och "kai" sammanslutning eller att ansluta sig till. Fritt översatt
blir Kyokushinkai "Den yttersta sanningens sammanslutning". Symbolen
för Kyokushinkai är Kanku. Kanku betyder himmelsbetraktande form och
har sitt ursprung i Kanku kata. Katan börjar med att man håller upp
händerna och låter pekfingrar och tummar vidröra varandra. Blicken
riktas sedan genom mitten, betraktandes himlen eller månen. Spetsarna i Kankusymbolen
visar fingrarna och symboliserar det slutgiltiga eller höjdpunkten.
De tjockare delarna visar handlederna och symboliserar kraft. Mitten
visar öppningen mellan händerna och symboliserar kontinuitet och
cirkulära rörelser. En annan vanlig symbol är den kalligrafiska representationen av
"kyokushinkai". Den bärs till exempel över hjärtat på utövarens dräkt.